I dagens informationssamhälle blir vi överösta med mängder av intryck att bearbeta och beslut att ta ställning till precis hela tiden. Läste nyligen att dagens människa träffar lika många människor på en dag som grottmänniskan träffade på ett år. Som ni kanske vet har inte vår hjärna riktigt hängt med i utvecklingen eftersom våra kroppars evolution går avsevärt mycket långsammare än samhällets utveckling.

En del i informationssamhället är att allt går väldigt fort. Vi kan googla fram det mesta ganska snabbt med våra mobiler. Det blir allt enklare att byta elavtal eller mobilabonnemang med ett knapptryck. Vi kan också snabbt köpa precis det vi vill ha på internet. Det är alltså många saker vi kan göra snabbt utan att behöva ha särskilt mycket tålamod.

Tempot, valfriheten och informationsflödet i vårt samhälle gör oss mer otåliga, och jag tror det ger oss mindre tålamod att öva upp färdigheter som tar tid att bemästra. Inom CVT pratar vi ofta om att tekniken ger omedelbara resultat, i sång eller tal, men att vi behöver öva för att tekniken ska automatiseras och integreras i vår röst. Ett nytt ljud som vi direkt kan åstadkomma med rätt teknik måste sedan arbetas in i muskelminnet. Och bara för att det fungerar i en tonhöjd så är det inte säkert att det fungerar på en annan ton.

Om den nya saken är riktigt svår för dig kan det vara en lång resa att vid varje övningstillfälle först hitta till tekniken/ljudet och sedan sakta men säkert öva in det i fler delar av rösten. Det kan vara hårt arbete och alltså mycket långt ifrån att trycka på en knapp.

Det här är ett stort ämne med flera parametrar! För att förstå oss själva tror jag att det är viktigt att komma ihåg att vi lever i en tid vi inte riktigt är optimerade för.

Vad tror du?

Har du tålamod att öva på saker och ting eller ger du upp när det kommer motstånd?

‍